Uppdatering och summering 2017

Nu är det verkligen längesedan jag skrev något på bloggen. Jag inleder därför med en briefing över tiden som gått sedan det senaste inlägget och en liten summering av 2017.

Aktieportföljen

Under 2017 inleddes en rejäl omstrukturering av portföljen eftersom jag upplevde att den var alldeles för smal och saknade nämnvärd diversifiering. I slutet av februari förra året utgjordes portföljen av fyra innehav: Addnode (38 %); Ericsson (14 %); HM (7 %); och Telia (41 %). Sedan dess har det skett en hel del förändringar. Jag har bland annat:

• Fyllt på portföljen med nya insättningar varje månad.
• Gjort en extra insättning om 20 tkr i samband med skatteåterbäring.
• Sålt fyra femtedelar av innehavet i Addnode.
• Köpt HM i intervallet 235-200 för att slutligen ta stoppen och sälja allt.
• Sålt hela innehavet i Ericsson.
• Inte gjort något åt den skeva övervikten i Telia.
• Gjort några snabba affärer i Catena Media, Kindred, SAS och Tobii.
• Köpt in mig i Axfood, Castellum, Industrivärden, Investor, Kinnevik, Latour, MQ och Skanska.
• Byggt en bas av utvalda investmentbolag, främst Investor, Kinnevik och Industrivärden.
• Fått utdelningar om 2786,50 kronor.

Överlag var 2017 ett bra år för aktieportföljen som gick upp 12,46 procent jämfört med en uppgång på 8,71 procent för dess jämförelseindex SIXPRX. Alltså en skillnad på 3,75 procentenheter, vilket jag känner mig nöjd med.

Buffert

Buffertsparandet har gått betydligt sämre än önskat. Jag hade en mental bild av att vi skulle nå upp till 50 tkr i den gemensamma bufferten innan årsskiftet. Det gjorde vi inte, utan stängde böckerna för 2017 med ett saldo om 30 tkr. Dessutom är den personliga bufferten fullkomligt överkörd. Att vi inte lyckats nå särskilt bra på den här fronten beror bland annat på utgifter vi haft i samband med semester och renovering av lägenheten, men är också ett resultat av surt inkomstbortfall till följd av sjukdom i familjen. Idag uppgår den gemensamma bufferten till 30 tkr och min individuella buffert är tömd.

Pensionssparande

Under 2017 bestämde jag mig för att komma igång med ett privat fondsparande till pensionen. Det känns befriande att ha börjat med det här sparandet, samtidigt som jag grämer mig lite att jag inte gjort det tidigare. Särskilt eftersom som min förra arbetsgivare inte avsatte något till min tjänstepension. Tanken är att det här sparandet ska fortlöpa hela vägen fram till pension utan några uttag. Jag vill hålla det på ett separat konto för att inte blanda ihop det med aktieportföljen från vilken jag möjligtvis skulle kunna tänka mig att sälja från om det skulle behövas kapitaltillskott i samband med flytt till större boende. 

Här fokuserar jag än så länge uteslutande på fonder. Detta för att få bred spridning på pengarna från första kronan samt att jag tänker att det i någon mån skyddar mig mot egna, kanske mindre bra, investeringsbeslut.

Till det här sparandet öppnade jag ett ISK och har sedan januari månad gjort insättningar om 1000 kronor i månaden i samband med att lönen trillar in på kontot. Inledningsvis hade jag ingen direkt plan vad gäller allokering eller fondval, men under året har detta utkristalliserats något, och har under merparten av året sett ut som följer: global (40 %); Sverige (40 %); och tillväxtmarknader & teknologi (20 %).

Global

• Länsförsäkringar Global Indexnära (40 %)

Sverige

• AVANZA ZERO (10 %)
• Didner & Gerge Aktiefond (10 %)
• Didner & Gerge Småbolag (10 %)
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag (10 %)

Tillväxtmarknader & teknologi

• Länsförsäkringar Global Indexnära (10 %)
• Swedbank Robur Ny Teknik (10 %)

Utvecklingen för mitt privata pensionssparande under första året gick bra och slutade på en uppgång om 10,87 procent.

Barnsparande

Vårt barnsparande ligger i en kapitalförsäkring som står i mitt namn med barnet som förmånstagare. Här sätter vi in hela barnbidraget, och vid födseln gjorde vi en klumpinsättning om 30 tkr till kontot. Med måttlig riskvilja placerades merparten av kapitalet i Spiltan Räntefond Sverige, som därefter har sålts av successivt för att byta ut hela innehavet mot aktiefonder.

För att snabbt komma igång med det här sparandet gjorde vi det enkelt för oss och använde Avanzas portföljgenerator. Vi fick ett förslag som vi accepterade efter att ha gjort ett par mindre förändringar. Generatorn föreslog exempelvis att vi skulle ha med långa räntefonder i portföljen, vilket inte kändes aktuellt i rådande ränteläge. På det hela taget blev det en ganska offensiv portfölj med rimlig fördelning på världens olika marknader. I efterhand kan jag dock tycka att valen föll på lite omotiverat dyra fonder. Och i ärlighetens namn kan jag inte säga att jag var speciellt bekant med många av de fonder som valet föll på. Det här har jag upplevt som ett störande moment under 2017 och jag har en tid tänkt att jag vill skapa bättre kontroll över detta sparande.

Trots en fortsatt relativt stor exponering mot räntefonden har portföljen stigit med 7,07 procent.

Räntor

Innehavet i Spiltan Räntefond Sverige ligger och puttrar tryggt i sin hamn. Tanken är att detta kapital ska användas vid köp av större boende inom en relativt kort tidshorisont.

Slutligen

Det var en snabb genomgång av 2017 och vad som ligger bakom oss. I kommande inlägg kommer jag att fokusera på mål och förändringar för 2018.

Utdelningar och köp i mars

Månadens utdelningar

Under mars månad kom mina första utdelningar för 2017; 300 kr från Axfood och 125 kr från Castellum. Det tackar vi för!

Nya köp

Under mars månad köpte jag 7 st Kinnevik B-aktier och har för avsikt att köpa fler. Över tid planerar jag att köpa in mig i stora svenska investmentbolag för att bredda portföljen och därmed minska bolagsrisken. I dagsläget tycker jag att Kinnevik lockar då det, relativt övriga stora investmentbolag, har en generös substansrabatt. Dessutom är företaget storägare i e-handelsjätten Zalando, och någonstans intalar jag mig att innehavet kan fungera som en hedge mot ett e-handelsfiasko för HM. Huruvida det är ett rimligt resonemang eller inte låter jag någon annan avgöra.

Målsparande

Jag och min sambo har varsin individuell buffert om 10000 kr. Syftet med dessa bufferts är att skapa svängrum utifall att något behöver köpas eller om någon av oss får en oväntad utgift som vi inte anser ska belasta vår gemensamma ekonomi. Utöver detta har vi satt upp ett mål att spara ihop till en gemensam buffert, initialt 50000 kr. Till denna har vi kunnat spara snabbare än väntat och har nu kommit upp i 43800 kr, alltså 87,6 procent. Då vi ännu inte avsatt några pengar specifikt för semester i år är det dock troligt att buffertkontot får agera krockkudde när detta ska betalas.

När det initiala målet på 50000 kr har uppnåtts skulle jag vilja öka tryggheten genom att spara ihop ytterligare 25000 kr, men kanske i en långsammare takt... Kanske vore det också fint att starta ett målsparande för att om några år kunna köpa en familjebil.

Skatteåterbäring!

I går fick jag årets besked från Skatteverket, och det visar sig att jag får cirka 20000 kronor mer än vad jag räknat med. Jag passade i dag därför på att göra en direktinsättning till Avanza på motsvarande belopp för att göra några balanserande köp och korrigera viktningen i portföljen något. Dagens avslut ser ut som följer:



Har ännu inte sålt av någonting av innehavet i Addnode eller Telia utan väljer att avvakta för att kunna ta del av utdelning och/eller vänta in attraktivare säljkurser. Annars håller jag fast vid planen att minska dessa innehav till fördel för andra bolag i portföljen. Är lite sugen på att plocka in danska Novo Nordisk, men funderar i så fall på att först öppna en kapitalförsäkring där jag kan samla utländska innehav. Jag har blivit lite sugen på att öppna en sådan hos Nordea, eftersom courtaget där numera är lägre än hos Avanza. När andra bloggare har utvärderat aktiehandeln inom Nordea Investor skulle jag även kunna tänka mig att lyfta över ISK-kontot med mina svenska aktier dit.

Efter dagens köp ser portföljen ut på följande vis:

Aktieportföljen 27/2-17

Aktieportföljens sammansättning

Portföljens sammansättning ser i dag, efter ett inköp av fem stycken HM-aktier ut på följande vis:

• Addnode Group B (250 st; 18188 kr marknadsvärde; 38 % av aktieportföljen)
• Ericsson B (115 st; 6704 kr marknadsvärde; 14 % av aktieportföljen)
• Hennes & Mauritz B (15 st; 3555 kr; 7 % av aktieportföljen)
• Telia Company (550 st; 19806; 41 % av aktieportföljen)

Addnode Group B

Addnode-aktierna köptes i februari 2015 och är det innehav jag suttit längst på. Inköpskursen för dessa aktier ligger på 52,13 kr och har sedan inköpet bjudit på såväl fin utdelning som kursutveckling. Bolaget förvärvar och driver entreprenöriella företag som levererar mjukvarulösningar till kunder inom affärsområdena design management, product lifecycle management och process management. Jag tycker att Addnode har varit framgångsrikt i att vinna värdefulla kontrakt med stora och kräsna kunder, vilket talar för att jag kommer fortsätta äga aktier i detta bolag framöver. Nyligen gjorde det ett skutt upp från Stockholmsbörsens Small Cap till Mid Cap. I morse strax före börsöppning kunde man läsa att styrelseledamot och storägare Dick Hasselström sålt aktier till ett värde av 21 mnkr. Tråkigt att en insider säljer av lite. Kanske han också tyckte att marknaden under den senaste månadens uppgång varit lite väl haussig? Aktierna utgör i dagsläget närmare 38 procent av aktieportföljen, vilket känns väldigt mycket.

Ericsson B

Ericsson-aktierna köptes in i början av november till en kurs på 44,14 kr. Detta efter att kursen tagit väldigt mycket stryk under höstens tumult. Jag tror inte att framtiden för Ericsson är över riktigt än, och jag har stort förtroende för Börje Ekholm som vd. Därför köptes denna mindre post, mest på magkänsla om jag ska vara helt ärlig. I dagsläget utgör posten närmare 14 procent av aktieportföljen.

Hennes & Mauritz B

HM-aktierna har jag köpt vid två tillfällen och där min GAV-kurs ligger på 235,23 kr. Jag tycker HM är ett fint svenskt bolag som jag själv gärna vänder mig till när jag ska köpa kläder. Direktavkastningen ligger i dag kring 4 procent vilket tilltalar mig, även om det förstås är tråkigt att man valt att inte höja utdelningen under de senaste åren. Bolaget har som bekant varit lite av en late adapter vad gäller onlineförsäljning, men jag tror att det nya fokuset på detta område är rätt väg att gå. Med den etablerade infrastrukturen som utgörs av de många fysiska butikerna tror jag att man har möjlighet att skapa praktiska lösningar för den moderne kunden. Jag vill äga aktier i HM under en längre tid och tycker att nivåerna som aktien handlas till i dag känns rimliga. I dag utgör innehavet drygt 7 procent av aktieportföljen.

Telia Company

Telia-aktierna är inköpta till kursen 38,63 kr. Min tanke var här att investera i en defensiv placering, relativt okänslig mot svängningar i konjunkturen. Den vid köptillfället höga direktavkastningen (kring 8 procent) gjorde förstås att det ryckte lite extra i köpfingret. Att ledningen uttalat en avsikt att sluta stöka runt i Eurasien kändes också som ett steg i rätt riktning. I dag utgör Telia-innehavet hela 41 procent av aktieportföljen.

Övriga tankar

Viktningen och diversifieringen i portföljen känns för stunden helt off, vilket är något jag har för avsikt att jobba med. Jag funderar på om det kan vara värt att sälja av delar av Addnode-innehavet för att kunna bredda portföljen något. Samtidigt tror jag på bolaget, vilket gör att jag gärna håller kvar i aktierna. Undrar om uttrycket "Kill your darlings" är applicerbart på börsen... Är mindre säker på innehavet i Telia, men tror att jag kommer behålla det intakt åtminstone en bit in på vårkanten för att ta del av utdelning och därefter göra en utvärdering.

Utöver barnportföljen och ett nyligen upprättat månatligt pensionssparande på 1000 kr i månaden har jag i dagsläget 140000 kr i räntor och drygt 5000 kr i fonder. Här ser jag också möjligheter att sälja av andelar, framförallt räntor, för att kunna bygga upp en mer välbalanserad aktieportfölj. Min känsla är dock att börsen just nu är på steroider, så att ha merparten av pengarna i räntor och att inte köpa in sig i alltför stor utsträckning just nu känns någonstans psykologiskt bra.

Då vi fortfarande jobbar mot att bygga upp en gemensam hushållsbuffert (idag cirka 22000/50000 kr) går en del av sparandet dit. När det sparmålet är uppnått hoppas jag få utrymme att lägga lite mer pengar på aktieköp.

Matsmart

Hittills har februari månad varit en succé. Både börsen och matkontot på ICA har tuffat på som tåget. Trots en kortavgift om 25 kr som dragits från matkontot ligger saldot på 3743 kr; alltså 243 kr upp från de 3500 kr vi fört över! "Hur?" kanske någon undrar, och förklaringen ligger i att vi under månaden har:

• handlat med Rikslunchen-kortet (totalt 1576 kr)
• skippat uteluncher
• varit mycket selektiva och fokuserat på bra erbjudanden
• försökt äta av sådant vi har i skafferi, kyl och frys
• mottagit en gåva om 400 kr som sattes in på kontot i samband med ett matköp (132 kr)

Totalt har vi alltså hittills handlat för 1708 kr i livsmedelsbutik under februari. Då har vi ändå ätit bra och näringsrik mat samtidigt som vi har en hel del kvar. I beloppet ingår dessutom kostnad för blöjor, som ju faktiskt kostar en hel del. Trots att vi har tillräckligt mycket mat kvar för att klara oss månaden ut kommer vi att agera på de erbjudanden vi tycker är för bra för att motstå. Detta för att bunkra upp på råvaror som annars är väsentligt dyrare.

Skulle tippa att slutnotan landar på dryga 2000 kr till månadsskiftet, och de resterande inköpen kommer gott och väl täckas av saldot på Rikslunchen-kortet. Ser fram emot att få överföra återstoden på ICA-kontot till den gemensamma bufferten. Detta har gett mersmak och är något vi kommer att fortsätta arbeta mot nästa månad.

Budget

För att skapa en överblick av hushållets ekonomi har vi upprättat en enkel budget som i dagsläget ser ut på följande vis.

Inkomster

Inkomsterna utgörs i dag av en heltidslön, föräldrapenning och barnbidraget. För att kunna vara hemma extra längre med vår lilla grabb väljer vi att ta ut färre betalda föräldradagar i veckan. Det här beslutet känns helt rätt, men påverkar förstås också inkomsterna nedåt.

Utöver inkomsterna som listats ovan har jag även ett Rikslunchen-kort som i snitt laddas med 1730 kr per månad. Av praktiska skäl har vi valt att inte räkna detta som en inkomst, utan betraktar istället det extra sparande som kortet möjliggör som en bonus.

Sparande

Sparandet är uppbyggt så att vi i samband med att inkomsterna kommer in på våra respektive lönekonton flyttar 4000 kr till Avanza. Där har vi valt att lägga upp två ISK-konton var: ett långsiktigt sparande och ett pensionssparande. I förlängningen är tanken att samtliga tillgångar ska gå till samma ändamål; att öka vår ekonomiska frihet till den grad att vi inte längre måste gå till ett jobb, om vi nu inte skulle vilja.

Anledningen till att vi nyligen valt att öppna separata pensionskonton är att vi lättare vill kunna skilja på tillgångar vi aldrig får plocka från förrän det är dags för pension. Tillgångarna på de andra kontona kan däremot komma att användas vid ett eventuellt bostadsköp i framtiden, om det känns tillräckligt motiverat.

Med dagens siffror uppgår det långsiktiga sparandet till närmare 17 procent av vår nettoinkomst. I ekvationen har vi exkluderat ett gemensamt buffertsparande, amortering samt barnbidraget som varje månad går in på en kapitalförsäkring med sonen som förmånstagare. Vår ambition är att öka sparkvoten med tiden.

Utgifter

Utgifterna för hushållet utgörs ungefär till hälften av boendekostnader, totalt cirka 8000 kr. Vi bor i en bostadsrätt som vi har belånat oss för att kunna köpa, varför räntekostnader och amortering utgör en större del av utgifterna: tillsammans cirka 4200 kr per månad. Vi håller på att omförhandla villkoren för bolånet för att få ned både ränta och amortering, med tanken att istället extraamortera mellanskillnaden efter en eventuell sänkning. Förhoppningen är alltså att få större valfrihet, men i grunden att sänka räntekostnaden till fördel för ökad amortering. I månadsavgiften till föreningen, cirka 2800 kr, ingår bredband.

Jag har undersökt möjligheterna att slimma boendekostnaden något genom att byta elhandelsavtal, men det verkar som att våra 500 kr per månad är hyfsat billigt. Vad gäller försäkringar lär premien, idag cirka 300 kr per månad, öka något då vi planerar att göra tillägg till de försäkringar vi har.

Till köp i livsmedelsbutik har vi budgeterat 3500 kr. Vi försöker dock i första hand att använda oss av Rikslunchen-kortet för att hålla kostnaderna nere, och lägga överskottet i en gemensam buffert. Då vi båda har pluggat ett tag kommer vi att dras med återbetalning av studielån en lång tid framöver, i dag totalt 1800 kr per månad. I kategorin "övrigt" uppgår våra utgifter till cirka 5700 kr för mobiltelefoner, fickpengar (kläder, nöjen, etc.) samt avgifter till a-kassa och fackförbund.

Jag funderar på om jag inte kan klara mig med mindre fickpengar och därmed kunna spara mer...

Presentation!

Jag är i dag närmare 30 år och bor tillsammans med min sambo och vår son i en mellanstor svensk stad. Vi har båda typiska kontorsjobb, men har nyligen blivit föräldrar, vilket innebär att en av oss kommer att vara föräldraledig under närmsta överskådlig framtid. I skrivande stund är min sambo föräldraledig.

Bloggen kretsar kring vårt arbete att bygga upp kapital för att öka vår ekonomiska frihet. Förhoppningen är att på sikt kunna ackumulera tillräckligt mycket för att helt låta pengarna arbeta för oss istället för vice versa. För att närma oss målet månadsspar vi i fonder och köper dessutom stundom aktier som vi tycker verkar särskilt intressanta. Skalet för sparandet utgörs av varsitt ISK-konto och till sonen har vi valt att löpande placera barnbidraget i en kapitalförsäkring.

På bloggen kommer jag att dokumentera bygget av flygmaskinen samtidigt som jag får chans att ventilera mina tankar om vardagsekonomi och sparande. På så vis hoppas jag kunna öppna en värdefull kanal för debatt med och feedback från bloggosfären på detta tema.

Vi hörs!